Hoppfullhet

BDSM-scen av Magnuz Binder.

"Komsi, komsi!"

När han drog i repet spändes det mellan hennes blygdläppar så att känslan gick från tryck via stimulans till obehag för att sluta i smärta. Till sist, både för att komma undan smärtan och för att undvika att ta överbalansen tvingades hon ta ett hopp framåt. Det var inte så lätt, med fötterna tätt hopbundna och ett rep från dem upp till hennes bakbundna händer, ett rep som var åtminstone en decimeter för kort för att hon skulle kunna sträcka ordentligt på benen. Hoppet fick dessutom kedjan mellan hennes bröstvårtsklämmor att hoppa till och rycka smärtsamt i de redan ömma och känsliga bröstvårtorna. Hon kved till bakom den stora gummibollen som fyllde hennes mun och som hölls stadigt på plats av en rem fastspänd bakom hennes nacke.

Han började släntra framåt i maklig takt och repet mellan hennes ben spändes igen. Ännu ett hopp för att komma undan smärtan och klara balansen, åtföljt av ett smärtsamt ryck i bröstvårtsklämmorna. Repet fungerade som ett udda slags strypkoppel, arrangerat med ett varv tajt runt hennes midja, ned mellan hennes skinkor, fram och upp mellan hennes blygdläppar, där ett antal hårda knutar ökade dess effekt i hennes underliv, och genom en metallring som var trädd framtill på repet runt hennes midja. Repet fortsatte framåt till ett nonchalant grepp i hans hand och varje anspänning på repet, oavsett riktning, förvandlades omedelbart till ett ökat tryck och successiv mer smärtsam stimulans mellan hennes ben.

Hon tvingades till ännu ett hopp och åter hoppade kedjan mellan bröstvårtsklämmorna till och gav ett smärtsamt ryck i hennes bröstvårtor. Själva hoppet bidrog dessutom till knutarnas friktion i hennes underliv hölls vid liv även om repet inte var spänt. Men hon insåg att det inte var någon idé att vänta på att repet spändes igen utan försökte hitta ett flyt i sina jämfotahopp framåt. Hoppa, bita ihop om smärtan i bröstvårtorna medan hon tog ett slags mellansvikt på tå med böjda knän inför nästa hopp, och så hoppa igen. Kedjan mellan bröstvårtsklämmorna hoppade och ryckte smärtsamt hela tiden nu, men hon lyckades få upp ett ganska bra tempo i sin förflyttning framåt, hann med i hans släntrande gång och lyckades hålla grenrepet slakt.

Hon var inte säker på hur långt de hade förflyttat sig när han stannade, men hon flämtade pipande genom näsan, var genomsvettig och utmattad. Hennes benmuskler skrek och det var en nästan värre ansträngning och tortyr att tvingas stå stilla med böjda ben än jämfotahoppandet hade varit. Inte förrän hon kände hans varma kropp mot sin rygg blev hon medveten om saker omkring sig igen. Hans armar slöt sig mjukt men bestämt runt hennes kropp och hans händer smekte ömt över hennes mage, bröst och venusberg medan hans varma andedräkt smekte hennes hals och kind när hans läppar mjukt nafsade hennes skinn. Hennes pipande flämtningar övergick snabbt till små kvidanden av njutning av hans behandling. När hans händer efter alldeles för kort stund lämnade hennes kropp grymtade hon missnöjt och putade åt alla håll hon kunde i ett försök att få kontakt med dem igen.

Hon kände honom arbeta med något i hennes nacke och sedan lättade trycket från den hårt åtdragna remmen till hennes munkavle, men det tog en del handgriplighet och kraft innan han hade lyckats lirka ut den gigantiska gummibollen från dess förankring bakom hennes tänder. Tacksamt lutade hon sig mot hans trygga, varma kropp bakom henne medan hon grimaserade och försökte få ordning på sina värkande käkleder igen, och brydde sig inte ens om när hon kände honom göra något med kedjan mellan hennes bröstvårtor. Så kände hon honom lyfta den och sedan de svala, hårda länkarna mot sina läppar.

"Bit tag om och håll i den här!"

Utan ett ögonblicks tvekan lydde hon och bet tag om länkarna. När hans släppte kedjan förvånades hon av dess tyngd. Jösses! Den måste väga minst ett kilo och hon mer anade än såg att de två svala, hårda sakerna på ömse sidor om hennes haka var ett par rejäla tyngder fästa vid kedjan. Det behövdes ingen närmare förklaring för att hon skulle fatta att det inte var någon god idé att tappa greppet om kedjan så att tyngderna föll och stoppades av klämmorna på hennes bröstvårtor med ett våldsamt ryck. Desperat försökte hon förbättra det plötsligt mycket osäkra grepp hennes tänder hade runt kedjan.

Hans händer var tillbaka på hennes kropp igen. Lekande, smekande, kittlande strök de över hennes känsligaste punkter. Hon hoppade nästan till när hans hand gled ned under det nu slaka repet mellan hennes blygdläppar och skrek till bakom krampaktigt sammanbitna tänder när hans fingerspets mjukt nuddade vid hennes klitoris. Repet som hade frotterat och skavt under hennes hoppande hade gjort henne så känslig att bara den lätta touchen blev en obeskrivligt intensiv explosion av både smärta och njutning. Och han fortsatte, lika mjukt och försiktigt, men smärtsamt och njutningsfullt, medan hans starka, trygga armar omslöt henne och pressade henne mot hans varma kropp, och hans mjuka, varma, fuktiga tunga och andedräkt lekte på hennes hals och kind, i hennes öra och nacke.

Det kunde inte ha tagit mer än sekunder innan hon kom. Hon spasmade så att hon lyfte från golvet och skrek rätt ut. Kedjan föll ur hennes bett och med den tyngderna. De stoppades inte av hennes bröstvårtor utan klämmorna slets rakt av från dem, fick dem att explodera av smärta som rullade ut som en glödhet våg genom hennes kropp medan klämmor, kedja och tyngder landade i en skramlande hög på golvet. När smärtvågen kolliderade med den första njutningsvågen från hennes underliv blev reultatet obeskrivligt. Hon kom igen, och igen, och igen. Varje spasm startade en ny orgasm, ännu kraftfullare än den föregående och det bara fortsatte och fortsatte och fortsatte...

Hon visste inte var hon var, hon mindes inte vad som hade hänt. Allting var mjukt och varmt. Sakta förstod hon att det mjuka och varma var han. Hon hängde fortfarande i hans armar, tryckt mot hans kropp. Hon kände ömsom hans kind mot sin, ömsom hans mjuka kyssar i sin nacke och bara njöt. Han höll henne fortfarande stadigt när han förde ned sin hand bakom hennes rygg, mellan deras kroppar, och började fumla med repen runt hennes handleder. Hon drog ett darrande andetag och viskade:

"Nej... Nej snälla, befria mig inte. Befria mig aldrig. Håll mig bara. Håll mig för alltid. Jag vill aldrig mer vara fri..."